Examinerad: Nicole Nikolausson, klippassistent på Fremantle
Om yrkesrollen
Vad fick dig att söka till Xenters utbildning till redigerare?
Jag har länge varit intresserad av film- och TV-branschen. På gymnasiet gick jag därför en medieinriktad utbildning på Tumba gymnasium, som har ett nära samarbete med Xenter. Jag kände alltså redan till Xenter och visste att de hade bra utbildningar och kunniga lärare. När jag sedan fick upp en annons om en ny utbildning för redigerare som Xenter skulle starta kändes det därför ganska självklart att söka.
Vad gjorde du innan du sökte dig till Xenters utbildning?
Innan har jag främst studerat. Jag gick en treårig utbildning inom ljuddesign med fokus på film och spel. Jag har även jobbat inom butik.
Vad är det roligaste med att jobba som klippassistent?
Det roligaste är nog variationen. Ingen dag ser riktigt likadan ut eftersom man som klippassistent på Fremantle har många olika arbetsuppgifter. Ena dagen kan man sitta och organisera material och lösa tekniska problem, och nästa dag kan man ha kontakt med inspelningen eller sitta med leveranser. Det gör att jobbet aldrig känns enformigt.
Vilka typer av produktioner arbetar du främst med – exempelvis TV, drama, dokumentär eller andra format?
På Fremantle jobbar vi i huvudsak med reality-TV.
Vad innebär rollen som klippassistent i praktiken – vilka är dina vanligaste arbetsuppgifter under en produktion?
Det är ganska svårt att sammanfatta eftersom arbetsuppgifterna varierar mycket beroende på var i produktionen man befinner sig. Men det handlar bland annat om att ta emot och organisera inspelningsmaterial, synka bild och ljud, lösa tekniska problem och förbereda materialet för klipparna. När programmet närmar sig sändning blir det mer fokus på leveranser och att se till att det färdiga programmet är redo att skickas till kanalen.
Hur ser samarbetet mellan dig som klippassistent och klipparen ut, och vilka andra yrkesroller har du mycket kontakt med?
Som klippassistent fungerar man lite som en länk mellan inspelning och klippning. Man har därför mycket kontakt med både personer från inspelningen, redaktörer och klippare. När programmet närmar sig sändning får man även mer kontakt med exempelvis ljud, grade och kanalen. Det blir alltså mycket kommunikation mellan olika delar av produktionen.
Teknik och arbetsflöde
Vilka programvaror och verktyg använder du mest i ditt arbete?
På Fremantle arbetar vi främst i Avid Media Composer och även en del i DaVinci Resolve.
Vilka tekniska problem eller utmaningar stöter du oftast på som klippassistent, och hur brukar du lösa dem?
Man stöter på ganska mycket tekniska problem som klippassistent, så problemlösning är faktiskt en stor del av jobbet. Det kan vara allt från att material inte fungerar som problem med synkning och korrupta filer. Oftast handlar det om att försöka förstå vad som gått fel och hitta en lösning. Som tur är behöver man inte kunna allt själv för det finns nästan alltid någon kollega som har stött på samma problem tidigare och kan hjälpa till.
Hur arbetar du med exempelvis import, synkning, organisering, metadata, proxies och förberedelse av material inför klippning?
Det mesta av det arbetet sker i samband med att vi får in materialet från inspelningen. Vi tankar över materialet till våra diskar och servrar, konverterar filer om det behövs och ser sedan till att bild och ljud är synkade. Flerkameramaterial grupperas och materialet organiseras så att klipparna enkelt kan hitta det de behöver. Hur mycket man arbetar med de olika delarna beror lite på produktionen och vilket material man får in.
Arbetet i klipprummet
Hur ser ditt arbete ut från det att materialet kommer från inspelningen tills det är förberett och klart för klipparen?
Under intank får vi material levererat från inspelningen som vi sedan tankar över till diskar och server. Ibland behöver materialet först konverteras, till exempel om det är filmat med GoPro eller drönare. När materialet är intankat i Avid behöver bild och ljud synkas och flerkameramaterial grupperas. Sedan sorteras materialet så att det blir lätt för klipparna att hitta, exempelvis efter om det är stock-, synk- eller realitymaterial.
Senare när programmet närmar sig sändning ändras arbetsuppgifterna lite. Då tar vi den färdiga klippningen och skickar den vidare till ljud och grade. Vi ser även till att saker som inte får synas, till exempel registreringsnummer eller vissa märken, blurras. Vi skickar material till trailer och tar ut klipp till sociala medier. När programmet är helt färdigställt går vi tillsammans med en redaktör igenom och godkänner att allt är okej innan det skickas iväg till kanalen.
Utbildning och etablering
Vilka personliga egenskaper skulle du säga är särskilt viktiga för en bra klippassistent?
Jag tror att det hjälper att vara ganska social eftersom det är mycket kommunikation med olika personer under en produktion. Man behöver kunna fråga när man inte vet något och våga ta kontakt med andra. Jag skulle också säga att disciplin är viktigt. Man har ett ganska stort ansvar för att saker blir gjorda inom vissa tidsramar, så man behöver vara effektiv samtidigt som man är noggrann. Sedan är tålamod en bra egenskap att ha. Eftersom en stor del av jobbet handlar om problemlösning kommer det garanterat att dyka upp saker som inte fungerar direkt, och då gäller det att inte ge upp.
Vilka delar av YH-utbildningen hade du mest nytta av när du började arbeta?
Att vi fick lära oss så mycket i Avid var till stor hjälp för mig eftersom det är det program vi använder oss mycket av på Fremantle. Det gjorde att jag redan hade en grund att stå på när jag började jobba och kunde komma in i arbetsflödet snabbare.
Hur hjälpte LIA-perioden dig att få kontakter, arbete eller en tydligare bild av yrkesrollen?
Det är faktiskt tack vare LIA-perioden (praktiken) som jag jobbar på Fremantle idag. Jag hade båda mina LIA-perioder där, vilket gjorde att jag hann etablera kontakter och samtidigt få en ordentlig inblick i hur jobbet som klippassistent faktiskt fungerar. Det var också väldigt värdefullt att få lära känna branschen från insidan och förstå hur en riktig produktion fungerar.
Vad tror du är viktigast att kunna eller visa upp när man söker sitt första jobb som klippassistent?
Jag tror att det viktigaste är att vara framåt och visa att man verkligen är intresserad och vill lära sig. Det är såklart bra att kunna grunderna i Avid, eller den programvara som företaget använder, men ingen förväntar sig att man ska vara expert när man precis kommer ut från utbildningen. Så mitt råd är att inte oroa sig för mycket över att man inte kan allt, visa istället att du är nyfiken, engagerad och vill utvecklas.
Vilka råd skulle du ge till en studerande som vill bli anställningsbar och etablera sig inom postproduktion?
Jag skulle säga att det viktigaste, förutom att vara driven, är att skapa kontakter och att inte vara rädd för att få ett nej. Våga fråga och våga gå lite utanför din comfort zone. Det handlar mycket om kontakter i den här branschen, så försök att presentera dig, prata med människor och ge ett bra intryck. Man vet aldrig när någon man träffat under en LIA, eller ett annat jobb, hör av sig igen med en möjlighet.
Ser du jobbet som klippassistent som ett steg mot att själv arbeta som klippare framöver – och i så fall, vad lär du dig i rollen som du tror att du kommer ha nytta av som klippare?
Absolut. Att arbeta som klippassistent öppnar upp många möjligheter till andra jobb inom branschen. Om man har tid och möjlighet kan det till exempel dyka upp chanser att själv få klippa något, följa med ut på inspelning eller hjälpa till med andra delar av produktionen. Så länge man visar framfötterna finns det många möjligheter att utvecklas vidare.
En stor fördel med att börja som klippassistent är att man får en väldigt bra förståelse för det tekniska bakom en produktion. Det tror jag är något man har stor nytta av, även som klippare eller på inspelning. När ett tekniskt problem uppstår har man ofta lättare att förstå vad som gått fel och kan hitta en lösning själv. Det sparar tid för hela produktionen och gör också att man blir mer flexibel och användbar i olika roller.