Hoppa till huvudinnehåll

Examinerad: Rebecka Eriksson, redigerare på Warner Bros Discovery

Rebecka Eriksson, redigerare Warner Bros

Om yrkesrollen

Vad fick dig att söka till Xenters utbildning till redigerare?
Jag har alltid tyckt om film och framför allt redigering. Redan när jag var liten och fick min första dator fascinerades jag av hur man kan bygga ihop en film och få en berättelse att hända. Det är det jag tycker är så häftigt med redigering – det är där filmen verkligen tar form. Att filma eller skriva en story är på många sätt bara skalet, medan det är i klippningen man får forma berättelsen, känslan och tempot.
Jag gick film- och TV-inriktning på gymnasiet och har sedan dess letat efter en utbildning som kunde leda till att jag faktiskt började arbeta som redigerare. Därför blev jag väldigt glad när jag såg att Xenters utbildning skulle starta. Det kändes som en möjlighet att satsa på det jag har velat göra länge.

Vad gjorde du innan du sökte till Xenters utbildning?
Efter gymnasiet jobbade jag ett tag och hade en trygg anställning som operatör på Astrazeneca, där jag arbetade med produktion av läkemedel. Jag jobbade femskift och tyckte faktiskt att det var väldigt roligt. Framför allt gillade jag problemlösningen – det var något som hela tiden behövde lösas och förbättras. Samtidigt kände jag att redigering fortfarande var det jag egentligen ville göra. Till slut valde jag därför att lämna den trygga anställningen för att följa det jag velat göra hela livet. Jag är väldigt glad att jag gjorde det.

Vad är det roligaste med att jobba som redigerare?
Det roligaste är nog att man får bygga allting själv och vara med och forma det allra första resultatet. Man känner sig väldigt behövd och får vara med och påverka berättelsen väldigt mycket. Samtidigt tycker jag om att det är ett yrke där man kan vara ganska självständig. Jag trivs med att mycket av det jag gör får påverka resultatet direkt och att jag får vara med och forma så mycket själv. Sedan är det också väldigt mycket problemlösning. Man utmanas hela tiden, lär sig nya saker och kommer hela tiden framåt. Det tycker jag är väldigt roligt.

Vilka typer av produktioner arbetar du främst med?
Just nu arbetar jag på Warner Bros Discovery med Kanal 5:s sociala medier och YouTube, så det är framför allt innehåll för sociala medier som jag arbetar med.

Teknik och arbetsflöde

Vilka redigeringsprogram och andra verktyg använder du mest i ditt arbete?
Just nu använder jag framför allt Adobe Premiere Pro och Photoshop, men på fritiden är det såklart Davinci Resolve.

I vilken grad förväntas du kunna arbeta med färgkorrigering, ljudbearbetning, grafik, effekter eller animation?
Eftersom jag sitter själv som klippare ansvarar jag för alla de delarna på en grundläggande nivå. Samtidigt är det en del av jobbet där jag verkligen har mycket utrymme att utvecklas och lära mig mer.

Rebecka Eriksson, redigerare Warner Bros

Kreativ process

Hur går du från en stor mängd råmaterial till en tydlig berättelse och fungerande dramaturgi?
Det viktigaste för mig är att hitta den röda tråden. Vad är det jag faktiskt vill berätta? När jag vet det kan jag börja plocka ut det som hjälper berättelsen framåt. Jag försöker hela tiden fråga mig: Vad är intressant? Vad behöver vi faktiskt ha med? Vad bryr sig ingen om? Det som inte tillför något behöver inte vara kvar. Jag försöker plocka ut guldklimparna och sedan bygga berättelsen runt dem.

Hur avgör du tempo, rytm och vilka bilder som ska få plats i klippningen?
Jag brukar utgå mycket från vad jag själv tycker är intressant. Om det exempelvis är två eller tre sekunders tystnad som inte tillför något, så tar jag bort det.
Jag kan själv bli väldigt irriterad när jag ser klippningar där det ligger kvar långa utdragningar eller tystnader som inte bygger någon känsla eller berättelse. Då börjar jag nästan automatiskt spola fram eftersom jag vet vart personen vill komma (reality skadad, haha). Och om tittaren känner så vet man att klippningen inte riktigt har lyckats. Jag försöker därför se till att varje bild har en plats och en mening. Om den inte har det, varför ska den vara kvar?

Hur hanterar du återkoppling från kund, producent eller regissör när ni har olika syn på klippningen?
Det kommer alltid att finnas olika åsikter, och då tycker jag att det viktigaste är att försöka hitta en gemensam punkt. Vad tycker vi om? Vad tycker vi inte om? Vad är viktigast att få fram? Att man som "artist" kan ta ett steg bak från sitt verk och se det mer objektivt, är jätteviktigt för självkänslan.
Jag tycker också att det är viktigt att ställa frågor och inte vara rädd för att be någon att utveckla vad de menar, exempelvis: ”Vad är det du inte gillar?” eller ”Vad skulle du vilja ändra?”. Då blir det mycket lättare att förstå vad personen faktiskt är ute efter. Om man får olika synpunkter gäller det helt enkelt att försöka förstå vad som är viktigast för projektet och arbeta utifrån det.

Kan du beskriva ett projekt där redigeringen löste ett problem som inte gick att lösa under inspelningen?
Det händer ganska ofta att det uppstår problem under inspelningen, allt från bild och ljud till att material helt enkelt inte blev som man hade tänkt sig. Det kan vara både väldigt roligt och jobbigt som redigerare att försöka bygga något fungerande utifrån material som egentligen inte räcker till. I sådana situationer kan man exempelvis använda voiceover, grafik, textplattor eller klippbilder för att hjälpa tittaren att förstå vad som händer. Ibland handlar det helt enkelt om att ta bort det som fungerar sämst och försöka rädda resten genom att hitta ett annat sätt att berätta.

Hur anpassar du berättelsen, längd och visuellt uttryck för exempelvis TV, YouTube, TikTok, webb eller intern kommunikation?
Det här arbetar jag mycket med just nu, framför allt skillnaden mellan YouTube och sociala medier. Det kan vara väldigt stor skillnad mellan exempelvis Facebook och TikTok, även om man utgår från samma material. Därför är det viktigt att förstå vad som faktiskt fungerar på de olika plattformarna.
På senare tid har jag också börjat intressera mig mer för siffrorna bakom innehållet och hur publiken faktiskt reagerar på materialet. Det är väldigt lärorikt, eftersom det ibland är saker som jag själv tror att ingen ska tycka om, som faktiskt går bäst. Det har gjort att jag fått tänka om en hel del och vara mer öppen för vad publiken faktiskt visar att de vill ha. Jag lär mig fortfarande väldigt mycket kring det.

Utbildning och etablering

Vilka personliga egenskaper skulle du säga är viktiga för en redigerare?
Jag tycker att en känsla för rytm är väldigt viktig. Jag tror inte att det är en slump att många som håller på med musik också är bra redigerare. Man behöver kunna känna takt och rytm, även om man inte själv arbetar med musik. Sedan tror jag att det är viktigt att vilja utvecklas och vara öppen för vad andra har att säga. Man behöver vara nyfiken och ha ett eget driv. Om man blir för låst i hur man själv tycker att saker ska göras är det svårt att utvecklas.

Vilka delar av yrkesutbildningen hade du mest nytta av när du började arbeta?
Framför allt att få gå igenom alla grunder i själva klippningen. Jag hade klippt mycket innan och tyckte att det var roligt, men utbildningen gav mig en massa kunskap om de små detaljerna som jag inte hade tänkt på tidigare. Det var många små saker som kan verka grundläggande men som gör väldigt stor skillnad i slutresultatet, exempelvis hur man använder klippbilder och hur små detaljer kan påverka en hel klippning. Det var flera gånger jag tänkte: ”Hur kunde jag inte kunna det här tidigare?” men sakerna som inte kändes bra sattes ord på, vilket kändes häftigt! Jag lär mig fortfarande väldigt mycket varje dag och tycker att det är en av de roligaste delarna med jobbet. Jag hade också stor nytta av att få lära mig mer om grading, som jag inte hade lika bra koll på innan utbildningen.

Vilka personliga egenskaper skulle du säga är viktiga för en redigerare?
Att kunna ta kritik, vara öppen, nyfiken och kreativ. Man måste också våga testa saker och tänka lite framåt. Det går inte att vara helt låst vid hur man alltid har gjort, utan man måste våga utvecklas och prova nya sätt att berätta.

Hur hjälpte LIA-perioden dig att få kontakter, arbete eller en tydligare bild av yrkesrollen?
Jag hade två väldigt olika LIA-platser – en på ett produktionsbolag och en på en mindre firma. Det var en stor kontrast mellan dem, men det var också väldigt nyttigt eftersom jag fick se hur olika arbetssätt kan fungera. Jag tycker verkligen att båda perspektiven är värdefulla. I en större organisation fungerar saker på ett visst sätt och i en mindre verksamhet kan man få göra mycket mer själv. Jag rekommenderar därför verkligen andra att prova både stor och liten skala för att se vad man själv trivs bäst med. Sedan är kontakter alltid värdefulla. Att fråga runt, prata med människor och höra hur andra tog sig in i branschen kan ge väldigt mycket. Det är otroligt värdefullt att prata med personer som själva har varit där man är. Och bara för att en person säger att det ska vara på ett visst sätt behöver det inte vara sant! Det finns många olika sätt att ta sig in i branschen.

Vad är viktigast i en showreel eller portfolio för någon som söker sitt första jobb som redigerare?
Håll det enkelt. Visa vad du kan och framför allt vad du vill göra. Jag tycker inte att man ska fylla en showreel med en massa material bara för att den ska bli längre. Ta bort det som inte tillför något och visa hellre några bra exempel som faktiskt säger något om dig som redigerare.

Vilka råd skulle du ge till en studerande som vill bli anställningsbar och etablera sig inom postproduktion?
Jag skulle säga att man måste våga. Själva redigeringsyrket är kanske inte det mest sociala jobbet, men för att få jobbet måste man ibland vara ganska social. Våga prata med människor, våga visa vad du gör, våga fråga och framför allt, våga ta ett nej. Man kommer inte få varje möjlighet man söker, men varje kontakt och erfarenhet kan leda vidare till något annat. Försök också att ta inspiration från människor runt omkring dig och var nyfiken på hur andra arbetar. Det viktigaste är nog att inte vara rädd för att testa.